I samband med exploateringar är det inte ovanligt att skador uppstår på närliggande fastigheter. När skada uppstår torde det vara välbekant att den skadelidande kan göra gällande krav på ersättning från den som har orsakat skadan. Det är emellertid inte lika känt att miljöbalkens skadeståndsregler innebär ett skärpt ansvar utöver vad som normalt gäller. Nedan redogör WSA LAW kortfattat för miljöbalkens skadeståndsbestämmelser och vad du som verksamhetsutövare eller sakägare bör tänka på.
När är miljöbalkens skadeståndsregler tillämpliga?
Skadestånd enligt miljöbalkens regelverk utgår för personskada, sakskada samt ren förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet orsakat i sin omgivning. Skador på arbetsplatsen är dock undantagna från regelverket. Regelverket är inte begränsat till verksamheter som redan har kommit i kontakt med miljöbalkens regler genom ett anmälnings eller tillståndsförfaranden. Det innebär att den skadevållande verksamheten till exempel kan vara ett oljeraffinaderi, en avfallsanläggning eller en entreprenad för bostadsbyggnation. Några praktiska exempel på skador som har orsakats av så kallade miljöstörningar och som i praxis har ersatts enligt miljöbalkens skadeståndsbestämmelser är:
- sättningsskador/sprickbildningar till följd av sprängningsarbeten,
- minskat boendevärde och värdet av fastighetsägares egna arbeten till följd av buller och damm,
- minskade intäkter för lokalhyresgäster till följd av avspärrningar vid ombyggnation, och
- skadeförebyggande åtgärder till följd oljeutsläpp.
Det bör särskilt påtalas att det inte endast är fastighetsägaren som kan kräva ersättning utan bestämmelserna omfattar även den som med nyttjanderätt har tillfogats skada. Ett särskilt uppmärksammat rättsfall är Restaurang Eriks Gondolen som i egenskap av hyresgäst fick rätt till cirka 18 500 000 kronor i ersättning av Stockholm Stad för minskade intäkter till följd av långvariga ombyggnationer (Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 13114–20).
Vem är ansvarig?
Den som kan bli ansvarig för att ersatta skadan är fastighetsägaren, brukaren och entreprenören (samt underentreprenörer). Detta innebär att entreprenörer kan bli ansvariga gentemot den skadelidande även för störningar som kan uppfattas som tämligen oskyldiga i förhållande till sitt uppdrag. Exempel på detta kan vara ersättningsanspråk för minskade intäkter till följd av försvårande av tillträde till affärslokaler eller skador som uppstår till följd av buller från byggnadsarbetet.
Ansvaret är som huvudregel solidariskt vilket innebär att den skadelidande kan kräva vem som helst av de ansvariga på hela beloppet. Det slutliga ansvaret mellan de ansvariga fördelas utefter vad som är skäligt eller enligt avtal. I entreprenadkontrakt regleras vanligtvis den slutliga fördelningen av ansvaret vid anspråk från tredje man genom avtal förutsatt att de allmänna entreprenadvillkoren tillämpas.
Ansvaret är i många fall strikt
Ansvaret för uppkomna skador är i stora delar strikt, vilket innebär att ansvar uppstår även om skadan inte har orsakats med uppsåt eller vårdslöshet. Huruvida ansvaret ska bedömas som strikt beror något förenklat på hur vanlig störningen bedöms vara och vad som skäligen bör tålas av den skadelidande.
Ett lindrat beviskrav
I förhållande till allmänna skadeståndsrättsliga regler föreskriver miljöbalkens skadeståndsbestämmelser ett lindrat beviskrav vid vissa typiska skador. För den skadelidande räcker det att bevisa att det är övervägande sannolikt att skadan har uppstått till följd av verksamheten.
WSA:s kommentar
För uppdragsgivare (exv. fastighetsägare eller nyttjanderättshavare) och entreprenörer är det viktigt att vara medveten om att det finns ett strängare skadeståndsansvar enligt miljöbalkens regelverk. Det är sannolikt inte helt ovanligt att fastighetsägare eller hyresgäster drabbas av skador vid ombyggnationer, särskilt i stadsmiljöer. Innan ett projekt påbörjas kan det vara en god idé att se över sitt försäkringsskydd och fundera över möjligheten att avtala om den slutliga kostnadsfördelningen om ersättningsskyldighet skulle uppstå gentemot tredje man. På så vis minskar risken för att en tvist mellan skadelidande och skadevållaren följs upp av ytterligare tvist mellan de ansvariga.
För den skadelidande är det inte helt ovanligt att skadan inte täcks av hemförsäkringen eller av företagsförsäkringen. Den skadelidande får då på egen hand eller med hjälp av ombud rikta krav mot skadevållaren i syfte att erhålla ersättning för uppkommen skada. Önskar den skadelidande att ta juridisk hjälp kan en del av kostnaderna ersättas inom ramen för rättsskyddsförsäkringen som normalt återfinns i hemförsäkringen alternativt i företagsförsäkringen.
Kontakta oss
Har du några frågor med anledning av artikeln är du välkommen att höra av dig till oss. WSA har stor erfarenhet av rättsområdet och kan bistå er i detta arbete.
Hans Nordström Charlotte Helsing
+46(0)70-861 86 21 +46(0)70-719 29 12
hans.nordstrom@wsa.se charlotte.helsing@wsa.se
Åke Lewensjö Jens Henrik Tönjum
+46(0)70-939 67 44 +46(0)70-045 74 69
ake.lewensjo@wsa.se jenshenrik.tonjum@wsa.se