Det första kvartalet 2023 har varit utmanande för många företag. Skatteskulder i kölvattnet av pandemin, en ansträngd energimarknad och ökade råvarupriser har pressat de ekonomiska marginalerna. Det ansträngda läget kan ha bidragit till det ökade antalet konkurser som vi har sett under Q1. Den negativa trenden medför även ökade risker för ekonomiskt välmående företag när samarbetspartners och andra företag riskerar att hamna på obestånd. Riskexponeringen kan komma till uttryck på flera sätt exempelvis genom leverans av maskiner, fordon eller byggnadsmaterial till en köpare eller en mellanhand genom kreditförsäljning eller genom andra upplåtelseformer. Om mottagaren av leveransen försätts i konkurs innan betalning har skett, är risken överhängande att leverantören går miste om sin betalning. Den levererade egendomens värde kommer istället att fördelas proportionerligt mellan de som konkursbolaget är skyldigt pengar. Konkursbolagets skuldsättning är därför avgörande för hur stor leverantörens utdelning blir varför det kan vara svårt att förutse omfattningen av eventuella förluster.
Genom förebyggande åtgärder är det möjligt att minimera riskerna och skapa bättre förutsättningar för att planera den ekonomiska verksamheten. Det finns därför mycket goda skäl för företag att se över och identifiera på vilket sätt de kan påverkas av att närliggande företag drabbas av ekonomiska problem. En bra utgångspunkt kan vara att se över befintliga avtalsrelationer för att identifiera kreditrisker. Identifieringen av de ekonomiska riskerna ger bolagen förutsättningarna för att utvärdera och implementera olika former av säkerhetsåtgärder. Några vanliga lösningar är försäljning i kommission, kreditförsäljning med äganderättsförbehåll och leasing.
Ett vanligt förekommande problem är att leverantörer skaffar sig falska tryggheter genom att exempelvis skriva in ett äganderättsförbehåll i leveransavtal eller fakturaunderlag. Beroende på situationen och vilken vara som har sålts kan äganderättsförbehållet vara ogiltigt, äganderättsförhållet ger då ingen säkerhet för leverantören. Ogiltiga äganderättsförbehåll är tyvärr mycket vanligt förekommande. Det är därför viktigt att förstå vad avtalet mellan dig som leverantör och din kund faktiskt innebär och att utifrån den informationen vidta rätt åtgärder med egendomen för att säkra din rätt i kundens eventuella konkurs.
En individuell bedömning måste göras utifrån varje avtalsförhållande och omständigheterna kring dessa. Flera faktorer såsom typen av egendom, förfogandemöjligheter, fördelning av affärsrisk, identifikation och samband mellan en viss kredit och en viss specifik egendom påverkar bedömningen av säkerhetsmöjligheterna. En särskilt viktig fråga är hur avtalsförhållandet behandlar äganderätten till viss egendom. Distinktionen mellan kreditförsäljning och andra upplåtelseformer är av central betydelse och innebär i vissa fall problem vad gäller den vanligt förekommande upplåtelseformen leasing. Beroende på leasingavtalets utformning kan upplåtelsen mer likna kreditförsäljning än uthyrning och vice versa. Gränsdragningen är väsentlig.
Om avtalsförhållandet till exempel felaktigt klassificerats som uthyrning och avtalet senare vid en konkurs istället bedöms utgöra en kreditförsäljning kan leverantörens (leasegivarens) separationsrätt gå förlorad. Leasegivaren saknar i det fallet säkerhet i form av separationsrätt i konkursen om inte ett giltigt äganderättsförbehåll ursprungligen har implementerats i parternas avtal. I konkursrättsligt hänseende är utfallet av en leasegivares anspråk på separationsrätt avhängigt omständigheterna i det enskilda fallet. Det är därför viktigt för leasegivare att se över omständigheterna och avtalskonstruktionen innan avtal ingås för att ta höjd för och skydda sig mot den ekonomiska risken som uppstår vid leasetagarens konkurs.
Vi på Wesslau Söderqvist Advokatbyrå har expertis inom både avtalsrätt och konkursförvaltning, och om ditt företag är i behov av att se över riskexponeringen för att undvika framtida kreditförluster är du varmt välkommen att kontakta oss!