Det kan uppstå ett antal frågor och farhågor när ens avtalspartner går i konkurs. Vad händer nu? Får jag betalt för min fordran? Hur mycket får jag betalt? Hur lång tid tar det? I detalj besvaras dessa frågor från fall till fall eftersom konkurserna bl.a. på grund av verksamheterna bakom skiljer sig från varandra. En fordran kan exempelvis vara säkrad samt kan avtalsrelationen mellan fordringsägaren och gäldenären ha inverkan på huruvida viss egendom ska ingå i konkursboet eller inte. Långt ifrån alla konkurser slutar med utdelning till borgenärerna. Om det finns tillräckligt mycket tillgångar i boet så kan det dock bli aktuellt med utdelning vilket översiktligt redogörs för nedan.
Konkurs inleds
Det är tingsrätten som beslutar om konkurs. Samtidigt förordnas en konkursförvaltare som är en jurist eller advokat med inriktning på insolvensrätt. Med konkursen uppstår en ny juridisk person, konkursboet, som omhändertar gäldenärens tillgångar. Konkursboet företräds av konkursförvaltaren som har till uppgift att omvandla tillgångarna till pengar så att borgenärerna kan få betalt för sina fordringar. Konkursförvaltaren handlar således i borgenärskollektivets intresse.
Anmäl din fordran
Så fort man får vetskap om gäldenärens konkurs ska man anmäla sin fordran till konkursförvaltningen. Detta kan ske genom att man skickar de förfallna obetalda fakturorna eller en uppgift om vad man har betalat i förskott i ett e-postmeddelande eller per post. Man ska vara noggrann med att uppge fordrans belopp, sitt namn, adress och e-postadress. Har man förmånsrätt ska man ange det, vet man inte om ens fordran är förmånsberättigad kan man ta hjälp av en jurist för att ta reda på detta. Konkursförvaltaren kommer att ta upp de anmälda fordringarna i borgenärsförteckningen samt efter kort tid lämna in en konkursbouppteckning. Man kan begära att konkursförvaltningen översänder en kopia av bouppteckningen och förvaltarberättelsen i samband med att fordringsanmälan görs. Ett råd är att gå igenom konkursbouppteckningen och kontrollera om den fordran man har anmält finns med. Konkursbouppteckningen innehåller annan nyttig information, till exempel om borgenärerna kan räkna med utdelning.
Konkursutredningen
Konkursförvaltningen värderar tillgångarna och säljer dessa. Detta kan ta olika lång tid. Tillgångarna kan vara i form av fastigheter, inventarier, varulager, patenträttigheter, med mera. Tillgångar i form av fordringar drivs in. Konkursförvaltningen kan under utredningen komma fram till att gäldenären innan konkursen avhänt sig egendom som rätteligen ska tillhöra konkursboet. I dessa fall kan det leda till att konkursförvaltaren måste inleda en rättegång i domstol för att få tillbaka egendomen till boet. Borgenärer kan ta del av konkursförvaltarens utredning i förvaltarberättelsen där bedömning görs om bland annat återvinningsbara transaktioner förekommit. I förvaltarberättelsen redogör konkursförvaltaren också för sina slutsatser om vid vilken tidpunkt som gäldenärens obestånd inträffat samt om och när gäldenären borde ha upprättat en kontrollbalansräkning. Om reglerna om åtgärder vid befarad kapitalbrist inte har följts kan gäldenären/ställföreträdarna bli personligen ansvariga för vissa skulder.
Bevakning
Om konkursförvaltningen gör bedömningen att konkursboet har så stor behållning att en utdelning till borgenärerna kan ske, kommer det i många fall att inledas ett bevakningsförfarande för att få fastställt vilka skulder som finns. Borgenären kommer i så fall få ett brev från tingsrätten där man uppmanas att bevaka sin fordran inom en föreskriven tid. Detta gör man genom att skriftligen lämna uppgifter om fordran jämte eventuell ränta till tingsrätten. Här ska man styrka sin fordran med underlag såsom att man exempelvis har levererat och fakturerat, eller att man har viss säkerhetsrätt för fordran, med mera. Om man yrkar ränta ska man ange från vilken dag och på vilken grund ränta ska utgå.
Observera att bara fordringar som har uppkommit innan konkursdagen kan bevakas.
Utdelning
Som borgenär kommer man sedan att få konkursförvaltarens utdelningsförslag. Utdelningsförslaget är ett dokument som innehåller uppgift om de medel som boet har dela ut och hur mycket de enskilda fordringsägarna får. Utdelningsmassan är det belopp som återstår efter att konkurskostnader såsom konkursförvaltarens arvode har dragits av.
Samtliga borgenärer ska behandlas lika i en konkurs såvida de inte har förmånsrätt genom exempelvis säkerhet genom pant. Likabehandlingen medför att den utdelningen man får är en viss procentandel av den anmälda fordran. Andelen beror på behållningens storlek å ena sidan och skulderna som har bevakats å andra sidan. Behållningens storlek är ett resultat av de åtgärderna som konkursförvaltaren har vidtagit för att omvandla tillgångarna till utdelningsbara medel.
Sammanfattning, tre råd
3 råd till dig som har en fordran i konkurs
- Anmäl din fordran till konkursförvaltningen för att bli upptagen i borgenärsregistret. När du ska bevaka din fordran – var noggrann med att ange din fordran och om fordran har förmånsrätt. Vid bevakningen ska du ännu en gång lämna dina kontaktuppgifter och nu även bankkontouppgifter för en eventuell utbetalning.
- Kommunicera gärna med konkursförvaltningen. Ställ frågor men lämna också uppgifter som du anser är viktiga och relevanta för konkursutredningen.
- Ta del av konkursbouppteckningen och förvaltarberättelsen för att få en bild av konkursen och om du kan förvänta dig någon utdelning.
Kontakta oss
Vill du ha hjälp med att hantera en liknande situation eller har frågor är du välkommen att kontakta någon i vårt obeståndsteam.