Effektiva och förutsägbara miljötillståndsprocesser har pekats ut som en förutsättning för att öka takten på den gröna omställningen och för att underlätta samt öka klimat- och miljöförbättrande investeringar för företag.
I augusti 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare som fick i uppdrag att se över nuvarande system för miljöprövningar, samt lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för en effektivare och modernare miljöprövning. I juni 2022 var utredningen klar och i början av maj 2024 lämnade regeringen över en lagrådsremiss till Lagrådet. Den 13 maj 2024 meddelade Lagrådet att de lämnade lagändringarna utan erinran. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att regeringen ska arbeta fram en proposition som lämnas till riksdagen för vidare process.
Nedan listas några av de lagförslag som regeringen lämnat i lagrådsremissen.
Enklare regler för ändringstillstånd
Ändringstillstånd ska kunna användas i större utsträckning än i dag.
Kammarkollegiet tas bort som partsmyndighet
Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelserna är så kallade partsmyndigheter i miljöprocessen, vilket innebär att myndigheterna ska föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Förslaget innebär att Kammarkollegiet tas bort som partsmyndighet.
En effektivare förberedelse i mål och ärenden
Prövningsinstansen ska under förberedelsen av målet tillse att utredningen i målet får den inriktning som krävs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, samt väsentliga miljöeffekter. Det föreslås bland annat att flera muntliga förberedelser ska hållas, att andra än parter ska kunna kallas till muntlig förberedelse (exv. en remissmyndighet) samt ökad användning av tidsplaner.
Möjlighet att begära uppdaterade ansökningar och yttranden
En särskilt viktig nyhet är att prövningsinstansen efter exempelvis kompletteringar eller yttranden från sakägare ska kunna begära in en komplettering av en ansökan som en ”ny” samlad ansökan med yttranden. Skälet är att om en ansökan kompletteras och flera yttrandegenomgångar genomförs kan överblickbarheten försvåras, vilket förslaget syftar till att motverka.
Fler mål ska få avgöras utan huvudförhandling
En huvudförhandling ska inte behöva hållas om det med hänsyn till utredningen i målet är tillräckligt med skriftlig handläggning. Vidare ska domstolen ha en större möjlighet att avstå huvudförhandling trots parternas begäran för det fall domstolen bedömer att det är uppenbart obehövligt.
Utrymmet för digital handläggning ska öka
Den digitala handläggningen ska öka genom att exempelvis en ansökan finns tillgänglig på en webbplats i stället för hos en fysisk aktförvarare.
Ikraftträdande
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. För ärenden och mål som inletts innan aktuellt datum ska äldre föreskrifter gälla.
Har du frågor?
Wesslau Söderqvist följer utvecklingen mot mer effektiva och förutsägbara miljörättsprocesser. Står ditt bolag inför en ansökningsprocess – antingen en ny verksamhet eller ändring av verksamhet eller har andra frågor om tillstånd- eller anmälningspliktigverksamhet? Hans Nordström, Charlotte Helsing och Jens Henrik Tönjum kan svara på dina frågor!